Core-utbildning i Örebro hösten 2020

Välkommen till 3-årig Coreutbildning i Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy i Örebro med start hösten 2020.

Den treåriga core-utbildningen är indelad i 12 moduler (fyra tredagarstillfällen per år) som alla har olika inlärningsteman.Du kommer att förbättra dina terapeutiska färdigheter i att bedöma och arbeta med patienter utifrån affekter, ångest och försvar. Du kommer även att lära dig se vilken typ av relation som patienten omedvetet försöker återskapa i terapin, samt ständigt integrera egna upplevelser i det terapeutiska arbetet. Kontinuerligt kommer fokus att ligga på deltagarens inlärningsprocess,
för att utveckla kapaciteten att möta och acceptera våra egna känslomässiga låsningar och blinda fläckar. Vi vill skapa en tillåtande atmosfär med utgångspunkten att misstag är något vi alla gör och att de kan hjälpa oss att växa.

UTBILDNINGENS MÅLSÄTTNINGAR

Målet för varje deltagare är att lära sig behärska metoden och att successivt lära sig hantera svårare problematik med ISTDP. Deltagaren har med sig film från en egenfilmad terapisession till varje tillfälle. Deltagarna förväntas även ta enskild handledning av valfri handledare i ISTDP, minst 2 gånger mellan varje modul och 1 gång på sommaren. Detta kan ske på plats eller via t.ex. Skype.

Varje undervisningstillfälle består av:
1) undervisning av teori och praktik kring modulens tema
2) färdighetsbyggande rollspel kring modulens tema
3) handledning på egenfilmade patientsessioner
4) gruppsamtal kring egna processer
5) diskussion kring läst kurslitteratur.

LÄRANDEMÅL

  • En fördjupad förståelse för den teoretiska basen i ISTDP.
  • En fördjupad kunskap om vad känsla, ångest och försvar är utifrån ISTDP.
  • En förmåga att praktiskt tillämpa Malans trianglar i terapin – dels för att formulera ett intrapsykiskt fokus och dels för att orientera sig i psykoterapiprocessen.
  • Ha kunskap om den centrala dynamiska sekvensen och kunna praktiskt tillämpa den.
  • En förmåga att identifiera och intervenera på olika typer av försvar och motstånd .
  • En förmåga att reglera för hög ångest hos patienten.
  • Strategier för att identifiera och fördjupa adaptiva affekter i terapirummet.
  • Ha kunskap om vilka patientfaktorer det är viktigt att bedöma för att kunna anpassa behandlingen efter patientens specifika resurser och begränsningar.
  • En medvetenhet och förståelse för eventuellt egna känslomässiga reaktioner inför patienter, som kan underlätta eller försvåra det terapeutiska arbetet.

OMFATTNING

Utbildningen består av ca 230 lärarledda undervisningstimmar (undervisning och rollspel), 12 handledningstimmar i grupp, valfritt antal
handledningstimmar individuellt, samt 12 timmar av gruppdiskussioner. Totalt ca 2000 antal sidor litteratur plus artiklar.

LÄRARE

Frida Salman Lisak är leg. psykolog, leg psykoterapeut samt av ISTDP-institutet certifierad ISTDP- terapeut. Frida har i många år arbetat som terapeut och har flerårig erfarenhet av handledning och utbildning i ISTDP. Hon har arbetat inom psykiatrisk öppenvård, socialtjänst. Sedan 2000 är hon verksam i sin privata firma. Hon har gått två treåriga ISTDP-utbildningar med P. Coughlin , A. Abbass och J.Frederickson samt deltagit i ett treårigt lärar- och handledarprogram i under ledning av Jon Frederickson.

BEHÖRIGHETSKRAV

Leg psykologer samt leg psykoterapeut. Förkunskaper genom att ha gått pre- core-kursen.

EXAMINATIONSFORMER

Det kommer inte att vara någon examination i slutet av kursen (förutom till dem som går kursen som del i specialistutbildningen), men för godkänd utbildning krävs att varje deltagare närvarar vid varje tillfälle och får handledning på minst 10 egenfilmade sessioner i grupp. Utbildningen ger ISTDP-institutets internationella certifiering som ISTDP-terapeut.

REKOMMENDERAD LITTERATUR

Abbass, A. (2015). Reaching Through Resistance: Advanced Psychotherapy Techniques. Kansas, MA: Seven Leaves Press.
Della Selva, P. (2006). Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy. Theory and Technique. London: Karnac Books.
Frederickson, J. (2013). Co-Creating Change. Effective Dynamic Psychotherapy Techniques. Kansas City: Seven Leaves Press.
Malan, D. & Coughlin, P. (2006). Lives transformed. London: Karnac Books.
Nat Kuhn (2014). Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy. A Reference. North Charleston: Exprerient Publications.

Samt referenslitteratur och artiklar som delas ut under kursens gång.

PRAKTISK INFORMATION

Kursdatum: Hösten 2020
Plats: Centrala Örebro
Pris: 78 000 kr inkl. moms för hela utbildningen (betalning 6500 kr sker till varje tillfälle)
Information och anmälan: Välkommen med din anmälan till frida.lis.sal@gmail.com Anmälan är bindande fr.o.m. två månader före första kursdag. Man binder sig till första året med ambitionen att fullfölja hela utbildningen. Inför fjärde tillfället binder man sig till de resterande två åren.

För utskriftsformat, se fil nedan:

Core-utbildning i Göteborg hösten 2020

Välkommen till treårig Coreutbildning i Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy i Göteborg med start hösten 2020.

Den treåriga core-utbildningen är indelad i 12 moduler (fyra tredagarstillfällen per år) som alla har olika inlärningsteman.Du kommer att förbättra dina terapeutiska färdigheter i att bedöma och arbeta med patienter utifrån affekter, ångest och försvar. Du kommer även att lära dig se vilken typ av relation som patienten omedvetet försöker återskapa i terapin, samt ständigt integrera egna upplevelser i det terapeutiska arbetet. Kontinuerligt kommer fokus att ligga på deltagarens inlärningsprocess,
för att utveckla kapaciteten att möta och acceptera våra egna känslomässiga låsningar och blinda fläckar. Vi vill skapa en tillåtande atmosfär med utgångspunkten att misstag är något vi alla gör och att de kan hjälpa oss att växa.

Utbildningens målsättningar

Målet för varje deltagare är att lära sig behärska metoden och att successivt lära sig hantera svårare problematik med ISTDP. Deltagaren har med sig film från en egenfilmad terapisession till varje tillfälle. Deltagarna förväntas även ta enskild handledning av valfri handledare i ISTDP, minst 2 gånger mellan varje modul och 1 gång på sommaren. Detta kan ske på plats eller via t.ex. Skype.

Varje undervisningstillfälle består av:
1) undervisning av teori och praktik kring modulens tema
2) färdighetsbyggande rollspel kring modulens tema
3) handledning på egenfilmade patientsessioner
4) gruppsamtal kring egna processer
5) diskussion kring läst kurslitteratur.

Lärandemål

  • En fördjupad förståelse för den teoretiska basen i ISTDP.
  • En fördjupad kunskap om vad känsla, ångest och försvar är utifrån ISTDP.
  • En förmåga att praktiskt tillämpa Malans trianglar i terapin – dels för att formulera ett intrapsykiskt fokus och dels för att orientera sig i psykoterapiprocessen.
  • Ha kunskap om den centrala dynamiska sekvensen och kunna praktiskt tillämpa den.
  • En förmåga att identifiera och intervenera på olika typer av försvar och motstånd .
  • En förmåga att reglera för hög ångest hos patienten.
  • Strategier för att identifiera och fördjupa adaptiva affekter i terapirummet.
  • Ha kunskap om vilka patientfaktorer det är viktigt att bedöma för att kunna anpassa behandlingen efter patientens specifika resurser och begränsningar.
  • En medvetenhet och förståelse för eventuellt egna känslomässiga reaktioner inför patienter, som kan underlätta eller försvåra det terapeutiska arbetet.

Omfattning

Utbildningen består av ca 230 lärarledda undervisningstimmar (undervisning och rollspel), 12 handledningstimmar i grupp, valfritt antal
handledningstimmar individuellt, samt 12 timmar av gruppdiskussioner. Totalt ca 2000 antal sidor litteratur plus artiklar.

Lärare

Utbildningen kommer att hållas av Frida Salman Lisak och Liv Raissi.

Frida Salman Lisak är leg. psykolog, leg psykoterapeut samt av ISTDP-institutet certifierad ISTDP- terapeut. Frida har i många år arbetat som terapeut och har flerårig erfarenhet av handledning och utbildning i ISTDP. Hon har arbetat inom psykiatrisk öppenvård, socialtjänst. Sedan 2000 är hon verksam i sin privata firma. Hon har gått två treåriga ISTDP-utbildningar med P. Coughlin , A. Abbass och J.Frederickson samt deltagit i ett treårigt lärar- och handledarprogram i under ledning av Jon Frederickson.

Liv Raissi är leg psykolog och av ISTDPinstitutet certifierad ISTDP-terapeut och handledare. Utöver terapier i eget bolag undervisar Liv i ISTDP och affektteori på Göteborgs universitet, och driver introduktionskurser (pre-core) och längre utbildningar (core- utbildning). Liv har tidigare jobbat utifrån KBT-modeller, framförallt traumafokuserad KBT (prolonged exposure) på en PTSD-mottagning. Hon gick core-utbildningen för Patricia Coughlin och den treåriga lärar- och handledarutbildningen training of trainers i Stockholm under ledning av Jon Frederickson.

Behörighetskrav

Leg psykologer samt leg psykoterapeut. Förkunskaper genom att ha gått pre- core-kursen.

Examinationsformer

Det kommer inte att vara någon examination i slutet av kursen (förutom till dem som går kursen som del i specialistutbildningen), men för godkänd utbildning krävs att varje deltagare närvarar vid varje tillfälle och får handledning på minst 10 egenfilmade sessioner i grupp. Utbildningen ger ISTDP-institutets internationella certifiering som ISTDP-terapeut.

Rekommenderad litteratur

Abbass, A. (2015). Reaching Through Resistance: Advanced Psychotherapy Techniques. Kansas, MA: Seven Leaves Press.
Della Selva, P. (2006). Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy. Theory and Technique. London: Karnac Books.
Frederickson, J. (2013). Co-Creating Change. Effective Dynamic Psychotherapy Techniques. Kansas City: Seven Leaves Press.
Malan, D. & Coughlin, P. (2006). Lives transformed. London: Karnac Books.
Nat Kuhn (2014). Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy. A Reference. North Charleston: Exprerient Publications.

Samt referenslitteratur och artiklar som delas ut under kursens gång.

Praktisk information

Kursdatum: Hösten 2020
Plats: Centrala Göteborg
Pris: 78 000 kr inkl. moms för hela utbildningen (betalning 6500 kr sker till varje tillfälle)
Information och anmälan: Välkommen med din anmälan till frida.lis.sal@gmail.com. eller Liv Raissi liv.raissi@affekta.se Anmälan är bindande fr.o.m. två månader före första kursdag. Man binder sig till första
året med ambitionen att fullfölja hela utbildningen. Inför fjärde tillfället binder man sig till de resterande två åren.

För utskriftsformat, se fil nedan:

Terapi via videolänk

Hur bedriva terapi via videolänk? Under mars 2020 kom viruset CoViD-19 med kraft till Sverige, och många av oss har gått över till att träffa våra patienter via videolänk istället för fysiska besök. Här finns några tips och råd till terapeuter som håller på att öppna upp för internetverksamhet.

Varför minska antalet fysiska besök?

I vanliga fall så är videolänk en bra lösning för att exempelvis träffa patienter som bor på annan ort, eller som av någon annan anledning inte kan ta sig till kontoret. Under den pågående pandemin är incitamenten givetvis fler. En av de viktigaste åtgärderna för att hindra fortsatt smittspridning av COVID-19 är social distansering. Viruset smittar via direkt och indirekt kontakt mellan människor, så genom att dra ner på dessa kan vi bidra till att antalet smittade inte ökar så fort. Vi och våra kontor är potentiella smittohärdar, så ju mer vi kan göra online, desto bättre. Jon Frederickson beskriver detta på ett konkret sätt på sin facebooksida:

Covid virus kills.

Not everyone, but enough that you don’t want to be the one responsible for passing death on to a distant person. As therapists who see lots of people who see lots of people, you are natural super-spreaders. Spread sanity, not denial.

Anyone in private practice can move their practice online. Prevent yourself from getting infected and prevent yourself from spreading the virus unwittingly to your patients and their loved ones.

If you work in outpatient clinics, urge management to move all work online until the pandemic has passed. Asking patients to come into groups where they could be infected is a violation of our ethical guidelines.

Vad säger forskningen?

Det finns en del forskning gjord på psykoterapi via videolänk. En systematisk översikt av 65 studier visar att resultaten från videolänksamtal är jämförliga med face-to-face. Ytterligare en systematisk översikt vid ångestsyndrom bekräftar detta fynd. Studier visar även att exempelvis den terapeutiska alliansen utvecklas lika väl via videolänk och att videolänk även fungerar i behandling av barn.

Majoriteten av den hittills publicerade forskningen på terapi via videolänk är gjord på KBT. Hittills finns det bara två publicerade studier på ISTDP i videolänkformat. Det är en iransk forskargrupp ledda av Behzad Chavooshi som jämfört ISTDP face-to-face med ISTDP över videolänk för att behandla medicinskt oförklarad smärta. Chavooshi med kollegor fann bekymrande nog att ISTDP via videolänk inte hade någon effekt, trots att samma terapeuter fick väldigt goda effekter med de patienter som randomiserats till face-to-face.

I artikelns diskussionsdel lyfter Chavooshi med kollegor fram två möjliga förklaringar till detta: å ena sidan bristande ljud- och bildkvalitet, och å andra sidan det faktum att ISTDP betonar ögonkontakt, vilket kan vara svårt eller omöjligt att få till genom gränssnittet kamera/skärm. Dessa resultat talar hursomhelst för vikten av att systematiskt utvärdera behandlingarna för att försäkra sig om att de verkligen är verksamma.

Vad säger psykologförbundet och socialstyrelsen?

Förutom alla de praktiska utmaningar det innebär att plötsligt kommunicera genom videokamera, mikrofon, skärm och högtalare/hörlurar så finns det också juridiska utmaningar. Den centrala saken du som terapeut behöver känna till är att Socialstyrelsen kräver att samtalen är krypterade och att de sker med så kallad stark autentisering vid digitala patientbesök. Såhär skriver psykologförbundet:

Alla typer av patientkontakter via internet sker med användande av vad Socialstyrelsen kallar ”öppna nät”. Det finns regler i Socialstyrelsens föreskrifter om vilka krav som då ställs, och som ska säkra att den personliga integriteten skyddas när uppgifter om patienter hanteras i öppna nät. De viktigaste delarna att tänka på är att själva kommunikationen ska vara krypterad. Därigenom kan inte några obehöriga ta del av de uppgifter som går via datanäten. Dessutom krävs att patientens identitet säkras innan mottagaren får del av några uppgifter, enligt föreskrifterna ska det ske genom stark autentisering, t.ex BankID. 

Psykologföretagarna kan inte ge några rekommendationer om vilka olika leverantörers internetlösningar som bör användas. Om du som företagare vill undersöka vilka digitala plattformar som kan användas bör du med leverantör undersöka;  
– hur hanteras GDPR:s regler 
– hur lagras information om användare  
– var finns servern  
– är data krypterad  
– om och var sparas/lagras data
– vem äger data

(https://www.psykologforbundet.se/aktuella-fragor/covid-19/fragor–svar—for-dig-som-egenforetagare/)

Stark autentisering betyder att patienten har bekräftat sin identitet på minst två olika sätt, exempelvis genom något man vet (ett lösenord) och något man har (en mobiltelefon). En vanlig lösning för detta är alltså BankID. Stark autentisering inkluderar också andra former av tvåfaktorautentisering, där användaren identifierar sig med ett lösenord och genom en pinkod som skickas till mobiltelefonen.

Nedan hittar du några förslag på tjänster som erbjuder videolänk med stark autentisering. Lägg märke till att flera av dem kräver att du som användare aktiverar stark autentisering i inställningarna (“two-factor authentication”, “multi-factor authentication” etc.). Du behöver också ta ställning till de andra faktorerna som psykologförbundet radar upp i citatet ovan (GDPR, lagring, kryptering osv).

Förslag på videosamtalstjänster:

Hur är det att arbeta via videolänk?

Vi bad några ISTDP-terapeuter som arbetar med terapi via videolänk dela med sig av sina erfarenheter. Binnie Kristal-Andersson och Christofer Gradin Franzén har jobbat under ett antal år via videolänk, medan Follad Yarollahi och Sandra Ringarp har kommit igång under det senaste året.

Christofer Gradin Franzén
Christofer Gradin Franzén

Hur var det att komma igång med att arbeta via videolänk?
Christofer: Jag hade en del tvivel kring hur det skulle fungera innan mitt första samtal. Det handlade framför allt om möjligheten att få en känslomässig kontakt utan möjlighet till riktig ögonkontakt, samt kring mina möjligheter att uppmärksamma kroppsliga signaler på ångest. Det visade sig dock snabbt att skärmen inte utgjorde något större hinder mot att få känslomässig kontakt. Samtalen känns förvånansvärt lika de som sker med patienter som sitter mitt emot mig i mitt mottagningsrum.

Sandra: Det har gått väldigt smidigt att komma igång tycker jag. När jag väl hade valt ett säkert sätt att arbeta via video (Kaddio) och försäkrat mig om att det tekniska fungerade så var det bara att sätta igång. Många klienter har varit positiva till det.

Follad: Jag har arbetat med samtal via telefon ett längre tag och att gå över till video tyckte jag endast medförde fördelar. Speciellt med tanke på den typ av feedback (suckar, icke-verbal kommunikation) som vi är uppmärksamma på i ISTDP. Jag betraktar det som en hierarki där besök i rummet är att föredra om den möjligheten finns, annars video och sist telefon. Jag hade såklart en del tekniska problem i början men nu skulle jag säga att tekniken mognat till den grad att det inte är ett direkt hinder längre.

Binnie: Jag började med terapi via videolänk kring 2009 när Skype släpptes för allmänheten. Det var en klient som föreslog det, då hen inte skulle ha möjlighet att genomföra fysiska besök under ett tag men ändå ville fortsätta med behandlingen. Jag var inte så tekniskt lagd, men jag lyckades få till det. Generellt har jag använt videolänk när patienter har varit ute på resande fot, som ett komplement till att träffas på kontoret. Men jag har också gjort en del onlineterapier där jag bara träffat patienten via videolänk. Jag läste ju också Coreutbildningen via Skype, så jag har suttit mycket framför skärmen! 

Vad har varit den största utmaningen med att arbeta via videolänk?
Christofer:
De talade orden och de känslor som kommer till uttryck i ansiktet tenderar att hamna i fokus, eftersom resten av kroppen oftast inte syns lika tydligt. För mig har detta inneburit att jag för att få viktig information om resten av patienten och det som väcks i mötet har behövt öva mig på att oftare bjuda in patienten till att hjälpa mig observera och dela information om vad som händer i de delar av kroppen som jag inte kan se. Utmaningen kan väl beskrivas som att jag behöver komma ihåg att det finns viktiga signaler och information som jag behöver för att kunna möta patienten där hen är, som jag inte har tillgång till och att jag behöver påminna mig själva om att ställa fler frågor om det som händer utanför eller som inte blir tydligt på skärmen. I och med att detta också tydliggör och påminner både mig och patienten om betydelsen av ett aktivt samarbete så upplever jag att den här utmaning också har haft positiva effekter på behandlingarna.

Sandra Ringarp

Sandra: Jag tycker att videosamtal fungerar väldigt bra överlag vad gäller behandling. Den största utmaningen tycker jag har varit att ha ett förstabesök över videolänk med någon som mår väldigt dåligt. Då tycker jag att det är svårare att göra en bedömning över videolänk än i ett samtal på min mottagning. Jag känner mig tryggare med att göra en suicidriskbedömning när någon sitter med mig i rummet, helt enkelt. Jag vet inte om det beror på att något går förlorat i ett besök via videolänk, eller om det snarare handlar om rädsla och ovana hos mig som behandlare. Kanske är det en kombination av båda.

Follad: Den största utmaningen för mig har varit att hitta formen för samtalet. Jag tror att terapi via videolänk kan hjälpa många att få hjälp med sin psykiska ohälsa, men det är långt ifrån lämpligt för all sorts problematik. Om man lägger sina egna och klientens förväntningar på rätt nivå så tror jag man kan åstadkomma mycket. Det var något jag funderade på en hel del i början. Vilken nivå kan man rimligen lägga sig på? Behöver man anpassa metoden på något sätt? Hur ser möjligheten ut att fånga upp signaler (man får vara mer frågvis)? Och hur man kan hantera eventuella tekniska problem som dyker upp under samtalet? Och så vidare. Exempelvis kan det vara svårt att urskilja om personen suckar, har tårar i ögonen eller byter tonläge i rösten. Har man en dålig uppkoppling så kan man lättare missa detaljerna. Eftersom vi är vana att titta på video redan så märkte jag att det inte var sådant stort hinder ändå.

Binnie: Att etablera närhet trots att skärmen är emellan oss tycker jag är det svåraste. Inom ISTDP så vill vi ju gärna se hela patientens kropp, och det går ju inte lika lätt att få till. Men övriga aspekter av terapiformen går alldeles utmärkt att göra via videolänk – pressure, mobilisera UTA, klarifiera försvar och så vidare.

Har du några tips till terapeuter som funderar på att börja arbeta via videolänk?
Christofer:
Ett tips är att komma överens innan samtalet om hur du och patienten hanterar tekniska problem. Alltså om videon av en eller annan anledning inte fungerar, hur gör ni då? Jag brukar ringa upp mina patienter, då jag tycker att det är lättare att problemlösa över telefon. I och med att jag börjat berätta om detta innan, så vet de om att jag kommer ringa och kommer därför att uppmärksamma telefonen (som de annars ofta stänger av eller sätter på ljudlös under samtalet).

Sandra: Välj en it-lösning som du känner dig trygg med. Det finns flera alternativ att välja mellan som uppfyller krav på sekretess. Testa att allt fungerar i lugn och ro innan samtalet så att du slipper krångel när det är dags. Jag brukar starta om datorn innan mitt första samtal för dagen för att minimera onödigt strul. Be patienten att justera sin dator eller position om det behövs för att få den visuella information du behöver. Men kanske mest av allt: var inte rädd för att prova. Det kan vara lätt att tro att kvalitén på samtalet automatiskt blir sämre när man inte är i samma rum, men det har inte varit min upplevelse.

Follad Yarollahi

Follad: Vänta inte med att sätta igång. Det är som med allt annat nytt, det kan vara lite ovant och pirrigt i början. Men luta dig tillbaka på dina samtalsfärdigheter så kommer du snart märka att det blir lättare. Fokusera på klienten, signalerna och innehållet. En del har jag märkt är oroliga för vad som händer om exempelvis tekniken strular under samtalet. Så det är viktigt att förbereda sig själv och klienten på vad ni gör om det händer. Ofta är det ett tillfälligt problem, kanske någon som har dålig mottagning. Viktigt är också givetvis att man sitter så man inte blir störd. Försök se fördelarna med det. Om vi inte hade tillgång till video, vilken hjälp hade min klient kunnat få då?

Binnie: Ett tips är att först testa med vänner och familj. Se alltså till att du är helt och hållet bekväm med tekniken innan du testar i skarpt läge med en patient. Det är viktigt för att hantera sin nervositet kring det tekniska. Eftersom vårt arbete handlar om att ge trygghet, så måste vi först skapa en struktur som vi själva är trygga med. I inställningarna i exempelvis Skype kan man slå på kameran innan man ringer upp. Det är bra att testköra och kolla av att du är nöjd med hur du ser ut och hur bakgrunden syns: en tom vägg, en bokhylla och så vidare.

Vilka är egentligen de största fördelarna med att arbeta via videolänk?
Sandra: En oväntad fördel som jag märkt är att det kan påverka en behandling positivt att ha samtal via videolänk. Min upplevelse är att den distans som skärmarna/kamerorna skapar ibland kan göra att patienter får lättare att släppa sina försvar. En känslomässig distans kan minskas genom att införa en fysisk distans, och arbetet kan få sig en oväntad skjuts framåt.

Binnie Kristal-Andersson

Vad är den största lärdomen du gjort av att arbeta via videolänk?
Binnie: Vikten av att vara helt och hållet närvarande. Om du vågar vara närvarande och öppen, autentisk, och äkta även genom en skärm – då kommer du komma långt. Oberoende av vilken terapiform man arbetar med så är det inte teorin som står för större delen av effekten. Det är terapeuten som person som är det centrala. Så om du är en “äkta människa”, med full uppmärksamhet på den andra personen, det är då kommer du att nå fram. Den andra lärdomen är hur starkt det kan vara att arbeta med kombinationen av att träffas fysiskt och träffas via videolänk. Om omständigheterna tillåter så kan detta göra terapierna mycket mer kraftfulla.

Tror du att digital vård bli en permanent del av vårdutbudet?
Follad: Jag tror att det som händer nu kommer ge digital vård en positiv push. Det hade tagit längre tid för världen att ta till sig digital vård som ett attraktivt alternativ. Och det hade varit synd. Jag tror att digital vård gör att man kan fånga upp många som annars inte hade sökt hjälp. Man kan tycka vad man vill om trenden med att allt fler folk sitter med sina mobiler hela tiden. Och vad det gör med vår förmåga att knyta an till varandra. Frågan för mig är hur vi som behandlare kan väcka lust och nyfikenhet kring att utforska sitt inre. Många ungdomar idag exempelvis söker sig till plattformar där tröskeln är lägre. Till exempel plattformar där man kan skicka meddelanden till en psykolog via app. Vilket jag tror sänker tröskeln för dem att sedan gå vidare till att träffa en psykolog. Därför tänker jag att fler av oss bör våga ta steget och möta dessa människor där de är. Kan vi bidra med goda erfarenheter av samtal så ger det förhoppningsvis mersmak i längden.


Om du är intresserad av att läsa fler av våra guider så hittar dem här:

Core-utbildning i Stockholm med start i oktober 2020

Välkommen till 3-årig Coreutbildning i Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy i Stockholm med start den 7-9:e oktober 2020.

Ola Berge föreläser under pre-core vid Psykiatri Nordväst i januari 2019
Ola Berge föreläser under pre-core vid Psykiatri Nordväst i januari 2019

ISTDP-teamet vid Norra Stockholms Psykiatri är stolt över att presentera möjligheten att delta i en avancerad utbildning i ISTDP. Utbildningen sker i samarbete med Svenska ISTDP-Institutet.

ISTDP

ISTDP är en affektfokuserad psykodynamisk terapimetod som utvecklades för att kunna arbeta med det man då kallade ”terapiresistenta” patienter. Därefter har den vidareutvecklats för att kunna anpassas till olika typer av patienter, från högfungerande patienter till patienter med stora brister i sitt psykologiska fungerande. Behandlingen är transdiagnostisk och tar sin utgångspunkt i en diagnosticering av patientens psykologiska kapacitet istället för i diagnoser. Idag finns ett växande forskningsstöd för ISTDP vid skilda psykologiska tillstånd, bl.a. svårbehandlad depression, funktionella symtom, personlighetsproblematik och ångestproblematik. Metoden ger konkreta verktyg att systematiskt analysera och arbeta med den terapeutiska alliansen. Målet är att möjliggöra strukturell förändring genom positiva erfarenheter av att vara sig själv tillsammans med en annan.

Innehåll

Den treåriga Core-utbildningen följer det format som utvecklats vid ISTDP Institute. Utbildningen syftar till att utveckla förståelsen för terapiprocessens ”här-och-nu” och att lära sig att intervenera utifrån patientens respons i ögonblicket. Som en nödvändig del i det arbetet läggs stor tonvikt vid utveckling av terapeutens emotionella kapacitet. Det huvudsakliga pedagogiska verktyget är studenternas (och lärarens) filmade terapimaterial, vilket ger möjlighet till närstudier av terapeutiska processer och fokuserad handledning. För att skapa förutsättningar att lära sig något så komplext och utmanande som ISTDP arbetar man aktivt med att skapa ett tryggt klimat i gruppen.

Upplägg

Utbildningen kommer att äga rum i Norra Stockholms Psykiatris lokaler vid Sankt Eriksplan. Den är upplagd över tre år. Varje år består av fyra moduler á tre dagar (d.v.s. sammanlagt 12 moduler eller 36 dagar över tre år). Varje modul kostar 7000 kr. Anmälan är bindande för ett år. Om man efter det första året väljer att fortsätta utbildningen förbinder man sig att gå klart resterande två år. Utbildningen riktar sig till vårdpersonal med legitimation och åtminstone grundläggande psykoterapiutbildning (steg 1) oavsett inriktning. Man behöver även ha gått pre-core (tre dagars introduktionsutbildning i ISTDP) innan eller i anslutning till första modulen för behörighet. Det finns plats för åtta studenter, och antagning sker enligt principen ”först till kvarn”.

Om läraren

Ola Berge är leg. psykolog och ISTDP-terapeut och arbetar på NSPs ångest- och personlighetsmottagning vid Sankt Eriksplan, där han driver NSPs ISTDP-team. Ola var tidigare en del av ISTDP-teamet vid Psykiatri Nordväst och arbetade dessförinnan med ISTDP på Ersta Psykiatriska öppenvårdsmottagning för sjukvårdspersonal. Ola gick sin Core-utbildning för Tobias Nordqvist och Jon Frederickson och fortsatte sen att gå i Fredericksons avancerade handledning. För närvarande går han i Fredericksons internationella och treåriga lärar- och handledarutbildning i ISTDP (Training of Trainers) och är en av medlemmarna i Svenska ISTDP-Institutet.

Välkommen att höra av dig för anmälan eller frågor till ola.berge@sll.se. För flyer, se här:

KBT eller KBT+ISTDP för GAD: ny studie

I dagarna publicerade en iransk forskargrupp ledda av Marzieh Orvati Aziz en RCT-studie av psykoterapeutisk behandling av generaliserat ångestsyndrom, GAD. I studien jämför de sedvanlig KBT-behandling med en nyutvecklad integrativ terapiform där KBT kombinerats med ISTDP.

“When psychodynamic techniques work in combination with cognitive-behavioral, systematic, and strategic interventions, they may lead to behavioral changes and deepen psychodynamic exploration.”

Både KBT och ISTDP växte fram ur en frustration över psykoanalysens ineffektivitet och långsamhet. Psykiatrikerna och psykoanalytikerna Aaron Beck (född 1921) och Habib Davanloo (född 1927) var missnöjda med psykoanalysens bristande effektivitet. På var sitt håll ifrågasatte de den psykoanalytiska rörelsen i hopp om att utveckla framtidens terapiformer. Redan under tidigt 60-tal formulerade Beck de grundläggande principerna för KBT, och under 70-talet var det Davanloos tur att lägga grunden för ISTDP. De båda terapimetoderna har centrala likheter, men också skillnader.

KBT och ISTDP

KBT och ISTDP är lika varandra i de att de förordar en aktiv, empatisk och samarbetssökande terapeut som på ett transparent sätt bjuder in till ett fokuserat arbete. De förordar båda två utmanande av dysfunktionella tankar och gradvis exponering för utmanande situationer, tankar och känslor. En central aspekt för båda modellerna är att vi behöver hjälpa människor att identifiera olika former av undvikandebeteenden/försvar och sluta med dessa. De vilar på pragmatiska, experimentella principer där interventioner behöver testas, utvärderas och förfinas steg för steg i samråd med patienten, och där ingen intervention får bli en “darling” som man håller för hårt fast vid.

likheter och skillnader mellan kbt och istdp
Några centrala likheter och skillnader mellan KBT och ISTDP (Hesslow, 2019)

Det finns givetvis många skillnader också. En central sådan är att man inom ISTDP tenderar att lägga mycket fokus på att utforska tankar, känslor och beteenden i den terapeutiska relationen. Vad händer i patientens inre just nu, när hen pratar med mig? Hur kan vi undersöka tankar, känslor och försvar just nu? Detta skiljer ISTDP från sedvanlig KBT, där man betonar arbetet med de situationer i patientens vardag där problemen uppstår. Detta sker ofta genom åtaganden mellan sessionerna (eller hemuppgifter som det också kallas). I moderna former av KBT, såsom exempelvis DBT och FAP, har man utvecklat KBT-interventioner för att hantera den terapeutiska relationen, vilket har minskat avståndet markant mellan KBT och psykodynamisk terapi. Studier har också visat att det nuförtiden är vanligt att psykodynamiska terapeuter ger hemuppgifter till sina patienter.

kbt vs istdp vokabulär
Olika termer, liknande psykoterapeutiska interventioner och processer (Hesslow, 2019)

En annan central skillnad är att man har olika idéer om agendasättande. I KBT är det vanligt att terapeuten och patienten i samråd sätter en övergripande agenda för, säg, de kommande tio samtalen. Och i inledningen av varje samtal sätter man en agenda för samtalet. I ISTDP betonar man istället patientens omedvetna agenda, “the unconscious therapeutic alliance”, och terapeutens roll är att försöka följa denna i takt med att den utvecklas. Detta gör man till exempel genom att fråga: Vilket problem vill du att vi ska arbeta med idag? Vad vill du prata om just nu?

Den aktuella studien

Aziz med kollegor randomiserade 36 personer med GAD till KBT, integrativ terapi eller väntelistekontroll. Den integrativa terapin innehöll ett fokuserat arbete med både KBT och psykodynamisk korttidsterapi under sessionerna. Detta mynnade ut i övning av specifika färdigheter som sedan blev hemuppgifter att göra under veckan. I figuren nedan skissar författarna upp sin modell för integration mellan KBT och ISTDP.

Fig 1. Integrated therapy model (Aziz et al., 2020)

Sessionerna följde i grova drag en typisk strukturerad KBT-agenda, med genomgång av veckans hemuppgifter, exponering under sessionen, färdighetsträning och formulerande av nya hemuppgifter. Detta exemplifieras nedan:

Session 6 guideline

Assessment: following up, reviewing
Psychodynamic techniques: identifying and challenging schemas, resistance and defense mechanisms, visualizing
Solution: investigating evidence and probabilities, profit and loss, accepting the past and living in the present,
Summarizing and receiving feedback
Homework: recording anxious thoughts and situations, exercising, practicing the skill (Aziz et al., 2020)

Vid behandlingsavslut hade båda grupperna som fick aktiv behandling erhållit signifikanta, stora effekter jämfört med väntelistegruppen. Vidare så hade gruppen som fått integrativ terapi signifikant lägre ångestsymptom jämfört med de som fått KBT-behandling. Man fann en förvånansvärt stor mellangruppseffekt (cohen’s d = 0,87).

låg studiekvalitet

Studien har omfattande begränsningar, såsom mycket litet stickprov, gammalmodig statistik och bristande redovisning av studiedesign och procedurer. I så små stickprov är det vidare väldigt ovanligt att man ser så stora effekter, varför det kan finnas anledning att kontrollräkna för att se om effekten verkligen stämmer. Sammanfattningsvis gör dessa begränsningar studiens resultat väldigt osäkra.

Den uppmärksamme läsaren av ISTDPsweden.se kommer säkert ha lagt märke till att många studier av ISTDP har små stickprov och bristande forskningsdesign. Detta beror till största delen på att det är svårt att hitta finansiering för studier av psykodynamisk terapi. Psykodynamisk terapi har fallit i onåd under de senaste decennierna. Trots att det i nuläget finns uppemot 250 randomiserade-kontrollerade studier av PDT förekommer fortfarande missuppfattningen att “psykodynamisk terapi inte har någon evidens”. Detta påverkar givetvis forskningsfinansiärernas intresse av att investera i psykodynamisk forskning.

Brister till trots så testar den här studien en spännande hypotes: kan vi göra andra terapiformer mer effektiva genom att lägga till interventioner från ISTDP? Och vice versa: kan vi göra ISTDP mer effektivt genom att lägga till interventioner från andra terapiformer? Förhoppningsvis ser vi fler studier i framtiden som tittar närmare på detta.

Aziz, M. O., Mehrinejad, S. A., Hashemian, K., & Paivastegar, M. (2020). Integrative therapy (short-term psychodynamic psychotherapy & cognitive-behavioral therapy) and cognitive-behavioral therapy in the treatment of generalized anxiety disorder: A randomized controlled trial. Complementary Therapies in Clinical Practice, 101122.


Diskussionen om och tabellerna kring skillnader och likheter mellan KBT och ISTDP är inspirerade av bland annat den här intervjun med Allan Abbass.

Här är våra senaste artiklar om forskning:

Patricia Coughlin on sexuality in Malmö, September 10, 2020

On September 10, the Swedish association for ISTDP welcomes you to a one-day conference with Patricia Coughlin in Malmö, southern Sweden.

Understanding and resolving sexual conflicts with Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP)

We’re very happy to welcome Patricia Coughlin back to Malmö for this one-day conference. The focus of the talk will be on understanding conflicts around sexuality. Patricia Coughlin, a renowned expert in ISTDP, will discuss how to detect the presence of these conflicts in your patients, and present methods designed to resolve them. Authentic videotaped examples of work with patients who struggle with conflicts around sex, jealousy and rivalry will be shown.

Patricia Coughlin portrait

Patricia Coughlin

Patricia Coughlin Della Selva, Ph.D., is a licensed Clinical Psychologist with over 35 years of clinical experience. Currently she is Clinical Faculty at the University of New Mexico School of Medicine. Over the past 20 years she has written professionally, given presentations at professional conferences and conducted workshops for mental health professionals internationally. Currently, she is conducting training groups in New York, Australia, Denmark, and Poland. Patricia last presented in Sweden in the fall of 2016.

Patricia has authored three books which are all considered essential readings for anyone interested in ISTDP: Intensive Short-term Dynamic Psychotherapy: Theory and Technique (1996), Lives Transformed (2006; in collaboration with Dr. David Malan) and Maximizing Therapeutic Effectiveness in Dynamic Psychotherapy (2016).

Registration and info

Location: Nobel house, Act room, Per Weiiersgatan 6, 211 34 Malmö, Sweden

Date: Thursday, September 10th, 2020

Time: Registration starts at 8.30, workshop 09.00–17.00 (lunch approx. 12.00-13.00), book signing 17.00-18.30

Price: 2000 SEK for non-members, 1500 SEK for members of the Swedish society for ISTDP, 750 SEK for full-time students (regardless of membership). Lunch and coffee is included in the price. 15% discount for “early bird” registrations before April 15th! Register now – seating is limited!

Registration: E-mail your full name, work title, any food allergies or preferences and full invoice information to Victoria Paglert (vpaglert@gmail.com) for registration.

Contact: Victoria Paglert (vpaglert@gmail.com), Peter Lilliengren (peter.lilliengren@affekta.se)

This information is also available in this flyer.

Welcome! We’re looking forward to seeing you in Malmö in September.


For information about our other events (in Swedish and English), make sure to check out our events page.

ISTDP för kronisk smärta: ny studie

I dagarna publicerade Peter Lilliengren med kollegor en ny naturalistisk studie på ISTDP för kronisk smärta. Även om det har gjorts en hel del studier på psykologisk behandling för kronisk smärta under de senaste åren, med lovande resultat, så fortsätter detta vara en av de absolut vanligaste anledningarna till sjukskrivning i Sverige. De faktorer som orsakar och vidmakthåller tillstånden är helt enkelt inte fullt ut utforskade än.

Ny studie på ISTDP för kronisk smärta av Peter Lilliengren
Peter Lilliengren

ISTDP är en lovande behandlingsform vid kronisk smärta och det finns redan några studier. Iranska forskare ledda av Behzad Chavooshi med kollegor publicerade fyra randomiserade studier under 2016 och 2017 på ISTDP för medicinskt oförklarad smärta. Dessutom har Howard Schubiners forskargrupp utvecklat en ISTDP-inspirerad smärtbehandling, Emotional Awareness and Expression Therapy – EAET – som har visat sig effektivt vid bland annat fibromyalgi och IBS. Forskarna Daniel Maroti och Robert Johansson håller just nu på att undersöka EAET i internetformat vid Stockholms Universitet/Karolinska Institutet. Dessutom kommer Schubiner till Stockholm under hösten 2020.

ISTDP och smärtproblematik

Inom ISTDP så brukar man tänka på två varianter av smärtproblematik.

  • Den vanligaste varianten: ångest. En långvarig aktivering av något av kroppens tre inbyggda ångestsystem kan orsakar smärta. Inom ISTDP pratar vi om tre olika rädslo- eller ångestkanaler: tvärstrimmig muskulatur, glatt muskulatur och kognitiv-perceptuell svikt. Om man går runt och spänner sig lågintensivt under lång tid kan detta leda till exempelvis nacksmärtor (tvärstrimmig muskulatur). Om man har en överaktivering i glatt muskulatur kan detta leda till exempelvis magsmärtor eller migrän. Och slutligen kan en överaktivering av dorsala vagusnerven leda till kognitiv-perceptuell svikt och exempelvis olika former av kramper. När det är ångest som orsakar smärtan följer den oftast de tydliga mönster som dessa tre olika system är förknippade med. Genom att öka personens känsloreglerande kapacitet genom att gradvis närma sig känslor kan denna typ av smärta avta över tid.
  • Den andra varianten: somatisering. Om man hanterar känslor genom att somatisera dem så kan detta leda till olika former av smärtproblematik. Om man går runt och bär på starka omedvetna känslor kan dessa fastna på någon plats i kroppen. Exempelvis kan vissa beskriva att det känns som att det “brinner” i någon kroppsdel. Under ett terapiförlopp kan det visa sig att det finns någon form av omedveten önskan som hänger samman med detta fysiska uttryck. När man verbaliserar och visualiserar denna önskan kan detta leda till att somatiseringen upphör – och smärtan försvinner. Du kan läsa mer om detta på Jon Fredericksons blogg.

Den aktuella studien

I den aktuella studien har Lilliengren med kollegor utvärderat 228 patienter med kronisk smärta som fått behandling av Allan Abbass och kollegor vid Halifax Centre for Emotions and Health. Behandlingarna var generellt sett korta och innehöll i genomsnitt 6,1 sessioner, även om spannet var 1-100 sessioner. Efter avslutad behandling så fann man stora minskningar i smärtsymptom (Cohen’s d = 0,76), och interpersonella problem (Cohen’s d = 0,76). Precis som i de andra naturalistiska studierna från Halifax såg man även stora kostnadsbesparingar efter behandlingen. I grova drag ledde behandlingarna i genomsnitt till besparingar om 100 000 SEK per patient, tack vare minskade kostnader för inneliggande vård och läkarbesök.

Studien har några viktiga begränsningar, i form av avsaknad av kontrollgrupp, bristande diagnostik, trubbigt primärt utfallsmått med mera. Trots detta är studien ett viktigt bidrag som, om man väger samman den med de randomiserade studier som gjorts, visar på väldigt lovande resultat för en typ av problematik som är mycket svårbehandlad.

Lilliengren, P., Cooper, A., Town, J. M., Kisely, S., & Abbass, A. (2020). Clinical- and cost-effectiveness of intensive short-term dynamic psychotherapy for chronic pain in a tertiary psychotherapy service. Australasian Psychiatry. https://doi.org/10.1177/1039856220901478
Här hittar du manuset på Researchgate.

Pre-core utbildning i ISTDP i Stockholm 23-25 september 2020

Välkommen att delta på nästa introduktionsutbildning, ISTDP Pre-core, med Peter Lilliengren och Tobias Nordqvist i
Stockholm 23-25 september 2020!

Kursen omfattar tre heldagar (09.00–16.30) och kommer innehålla både teoretiska och praktiska moment. Bland annat kommer du lära dig:

  • Meta-psykologin bakom ISTDP
  • Att etablera medveten allians och upprätthålla ett intra-psykiskt fokus
  • Bedöma ångestnivå och se indikationer för när ångest behöver regleras
  • Känna igen och arbeta med flera olika typer av försvar och motstånd
pre-core
Tobias Nordqvist föreläser vid tidigare omgång av pre-core

Kursen leds av Peter Lilliengren och Tobias Nordqvist som bägge genomgått core-utbildning samt handledarutbildning i ISTDP. Utöver teori kommer undervisningen innehålla videoexempel samt rollspelsövningar där du får möjlighet att utveckla specifika färdigheter utifrån ISTDP. Pre-core ger grundläggande kunskaper och färdigheter för att kunna gå vidare med en full 3-årig coreutbildning för den som så önskar.

Kursavgift är 4500 kr för alla tre dagarna och deltagarantalet är begränsat. Det finns ett mindre antal platser för heltidsstudenter från något av landets psykologprogram som kan gå kursen till reducerad kostnad (2500 kr).

En ny 3-årig core-utbildning planeras starta i Stockholm i januari 2021 och kommer även den ledas av Tobias och Peter gemensamt. Utbildningen genomförs även i samarbete med Dr. Allan Abbass som är världsledande kliniker och forskare inom ISTDP. Fullgjord ISTDP pre-core är ett krav för att kunna gå den fulla core-utbildningen. Coreutbildningen är begränsad till 10 platser.

Plats: Ersta Sköndals högskola, Stigbergsgatan 30, Stockholm
Tid: Onsdag 23:e till fredag 25:e september (samtliga dagar kl. 09.00–16.30)
Kostnad: 4500 kr (ett begränsat antal platser finns för heltidsstudenter för 2500 kr).
Anmälan: För anmälan maila till peter.lilliengren@affekta.se. För att säkra en plats behöver vi veta fakturaadress, organisationsnummer samt ev kostnadsställe för den betalande organisationen.

pre-core

Här hittar du informationen som PDF:

Allan Abbass Immersion 2020: Mastering the Trial Therapy

Abbass at Stockholm Immersion 2019
Allan Abbass at Stockholm Immersion 2019

S:t Lukas Educational Institute is pleased to announce the 2020 Swedish Immersion in Davanloo’s ISTDP with Dr. Allan Abbass.

Intensive Short-term Dynamic Psychotherapy (ISTDP) begins with an intensive and comprehensive evaluation and treatment session called the Trial Therapy. The trial therapy seeks to establish both a conscious and unconscious therapeutic alliance, gather a complete history of problem areas, past and present relationships, and related medical and social factors, while testing a client’s response to this therapeutic mobilization of the unconscious. By the end of the interview, therapist and patient should both have information about the suitability of this treatment, and what format of the treatment may be most beneficial. The trial therapy is typically conducted in one session, but sometimes over more than one session.

Based on a study of several hundred trial therapies, we have found that the trial therapy is effective in reducing symptoms and interpersonal problems, and also effective in reducing excess healthcare use. There is evidence that it is beneficial in the hands of new learners, and that is more effective than standard psychiatric intake interviews.

In this 9th Swedish Immersion in ISTDP, Dr. Allan Abbass and colleagues will provide a detailed video–based study of a series of trial therapies from across the two spectra of patients. Hence, we will look at entire trial therapies of patients with low to moderate resistance, high resistance, as well as patients who suffer from repression and significant fragility. The goal of this course is to assist attendees to master the understanding of functions and processes involved in the trial therapy to help build momentum from the very first session of their treatment courses.

ABOUT THE SPEAKER

Dr. Allan Abbass is Professor of Psychiatry and Psychology, Director of Psychiatric Education, and founding Director of the Centre for Emotions and Health at Dalhousie University in Halifax, Canada. He is a leading award-winning teacher and researcher in the area of Short -Term Psychodynamic Psychotherapy, with over 250 publications and 300 invited presentations over the globe. Some of these articles can be viewed at www.allanabbass.com

He is known for simplifying the theory and technical aspects of the ISTDP model, with the use of algorithms, and through highlighting moment-to-moment processes that inform interventions. He has received numerous teaching awards, including two national awards in psychiatry, and has been honored with visiting professorships at several international universities and institutions, holds recurrent intensive training programs in Norway, Sweden, Italy, Switzerland
and Canada, and provides internet-based training to professionals and groups around the world.

Dr. Abbass’ critically acclaimed textbook on ISTDP Reaching Through Resistance: Advanced Psychotherapy Techniques was published in 2015. His latest book, Hidden from View: A
Clinician’s Guide to Psychophysiologic Disorders
(Abbass and Schubiner, 2018), deals with psychophysiologic disorders and how health professionals can diagnose and manage these conditions including the use of ISTDP techniques.

PRACTICAL INFORMATION

Location: Stockholm, Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Campus Ersta, Stigbergsgatan 30

Fee: 6950 SEK including welcome reception on first day and lunch all three days. 5600 SEK for any ISTDP core-training group members or full-time students. The fee is 75% refundable until June, 30, 2020. Non-refundable after June, 30, 2020.

Registration is mandatory as seating is limited. The course sold out last year so register now to avoid disappointment.

REGISTRATION

To register email Jan Sandström at jan.sandstrom@esh.se
– Include your name, profession, invoice address and e-mail address
– Please state if you have any food allergies
– For Swedish registration, please include the organisation number of your workplace (if your employer is paying) or personal number (if you pay yourself)

ISTDP effektivt vid ätstörningar: ny studie

För några veckor sedan publicerade Dion Nowoweiski med flera en observationell studie av ISTDP för ätstörningar. Psykologisk behandling av ätstörningar har visat sig vara en stor utmaning. Det finns ett stort antal studier där resultaten tyvärr varit nedslående. Vad gäller psykodynamisk terapi så blev det rubriker inom terapivärlden under 2013. Då hade en dansk forskargrupp ledd av Stig Poulsen publicerat en ny studie om behandling av bulimi. I studien (som jag tidigare beskrivit på psykodynamiskt.nu) var KBT tre gånger mer effektivt än objektrelationell psykoanalytisk behandling. Skulle det visa sig att Bruce Wampolds common factors-teori inte stämde för ätstörningar?

Forskningsläge ätstörningar

Vad gäller psykologisk behandling av bulimi finns det mer forskning på KBT än någon annan metod. En Cochraneöversikt från 2009 visade att det fanns ett visst empiriskt stöd för KBT vid bulimi. Vidare finns det några jämförande studier av KBT och IPT där man visat att de båda behandlingarna har liknande effekt. Dock sker förbättringen snabbare i KBT. Efter den danska studien (se ovan) har det kommit fler studier på PDT vid bulimi med bättre resultat. Bland annat en jämförande studie där KBT och PDT visade sig vara jämbördiga för tonåringar med bulimi (runt 30% remission). I denna studie var den psykodynamiska behandlingen tydligt strukturerad och fokuserad på bulimisymptomen. Detta skilde den från Poulsens behandling som snarare instruerade terapeuten att fokusera på personlighetsorganisation.

För anorexi finns det också ett antal studier, men resultaten är dessvärre sällan särskilt övertygande. En Cochraneöversikt från 2015 menar att ingen behandling på ett övertygande sätt har visat sig överlägsen treatment-as-usual i en välkontrollerad studie. Ett undantag från detta är en forskargrupp ledda av Stephan Zipfel som 2014 publicerade en stor studie där psykodynamisk behandling jämförts med KBT. I den här studien fann man att den psykodynamiska behandlingen hade en viss fördel vid 12-månadersuppföljningen, men att KBT hade en snabbare verkningseffekt. Andelen som uppnådde “full återhämtning” var dock, nedslående nog, få: mellan 14 och 19%. Detta trots att patienterna fått runt 40 sessioner terapi.

Slutsatsen är alltså att det finns andra behandlingar som sannolikt är effektiva för ätstörningar, men att de tyvärr bara hjälper en liten andel av patienterna.

ISTDP för ätstörningar

“A potential explanation of the poor response rate to ED treatments may be due to structural deficits in the psychic organization of this patient population.” – Nowoweiski et al., 2020.

Redan 2013 publicerade Allan Abbass med kollegor en artikel där de beskriver ISTDP för ätstörningar. Artikeln, som ger en teoretisk grund för ISTDP vid ätstörningar, betonar att patientgruppen i hög utsträckning har omfattande känsloregleringsbrister (vad vi kallar för “repression” och “skörhet” i ISTDP). Kanske kan ett starkare fokus på dessa brister leda till bättre utfall? Abbass med kollegor diskuterar även att behandlingslängden då kan behöva vara långt mycket längre än “korttidsbehandling”. Uppemot 100 sessioner för de mest sköra fallen.

I den nypublicerade studien har man för första gången gjort en empirisk utvärdering av ISTDP vid ätstörningar. Det var den australiensiska psykologen Dion Nowoweiski som var studiens huvudförfattare. Studien beskriver 27 personer med anorexi, bulimi eller ätstörning-UNS som sökte behandling vid Halifaxkliniken. De hade en stor grad av samsjuklighet inklusive depression, somatoforma störningar, ångestproblematik och personlighetssyndrom. Efter i genomsnitt 9,81 sessioner ISTDP hade de erhållit stora effekter. Detta gällde både psykiatriska symptom (cohen’s d = 1,43) och på interpersonella svårigheter (cohen’s d = 1,74).

Dion Nowoweiski, författare till studien om ätstörningar
Dion Nowoweiski

KOSTNADSEFFEKTIVITET

I kostnadseffektivitetsanalysen visade man vidare att behandlingen ledde till stora kostnadsbesparingar. Man sparade runt $15000 kanadensiska dollar per patient över de tre år som följde behandlingen. Detta beror på minskade sjukhus- och läkarkostnader. Om jag räknar om det till svenska kronor och avrundar så ger alltså en investering om 10 000 SEK per patient en besparing om 110000 SEK. För varje investerad krona får samhället alltså tillbaka tio. (Läs mer om kostnadseffektivitet här eller här)

Trots sina begränsningar (litet stickprov, ostrukturerad diagnostik, inget specifikt ätstörningsmått, ingen kontrollgrupp osv.) så är det här en viktig publikation. Inte minst som ett steg på vägen mot framtida studier som kan ge mer definitiva svar på om ISTDP erbjuder en ny väg för ätstörningsbehandlingar. Ett nytt hopp för en patientgrupp där vården inte har så mycket att erbjuda.

Nowoweiski D, Abbass A, Town J, Keshen A, Kisely S. An observational study of the treatment and cost effectiveness of intensive short-term dynamic psychotherapy on a cohort of eating disorder patients. J Psychiatry Behav Sci. 2020; 3(1): 1030.